Den ökande ekonomiska ojämlikheten under de senaste 40 åren har ritat om USA:s välstånds- och inkomstlandskap, och många av välståndsvinsterna har flyttats över i händerna på en allt mindre grupp människor, samtidigt som medlemmar av utsatta samhällen har marginaliserats. Denna omvandling minskar i sin tur inkomströrligheten och öppnar klyftor i fråga om utbildningsresultat och hälsoresultat mellan olika inkomstnivåer. De åtta diagrammen i de tre avsnitten nedan illustrerar visuellt dessa resultat.
Ojämlikheten ökar
Det första diagrammet följer andelen av all förvärvsinkomst som tillfaller den översta 1 procenten av inkomsttagarna, tillsammans med de följande 9 procenten, de övre 40 procenten (från 50:e percentilen till 90:e percentilen) och de nedre 50 procenten. Den andel av inkomsten som kontrolleras av de 10 procenten med högst inkomster nådde sin botten på 1970-talet men har nått nya toppar – de 10 procenten med högst inkomster kontrollerar nu cirka 38 procent av nationalinkomsten. (Se figur 1.)
Figur 1
Förmögenhetskoncentrationen har ökat ännu snabbare. De rikaste 10 procenten av hushållen har länge kontrollerat mer än 50 procent av all förmögenhet, men den andelen har ökat stadigt under de senaste två decennierna, enligt ny forskning från ekonomer vid Federal Reserve. Bara 1 av 100 amerikaner äger nu 31 procent av all förmögenhet i landet, och de 10 procenten med högst förmögenhet äger 70 procent av all förmögenhet. Samtidigt har hälften av amerikanerna med den lägsta förmögenheten futtiga tillgångar: endast 1,2 procent av den totala förmögenheten. (Se figur 2.)
Figur 2
I viss mån är dessa mönster tydliga i andra länder, vilket tyder på att det kan finnas globala effekter som förklarar en del av den ökade ojämlikheten. Men ökningen i USA har varit mycket brantare än i Europa. (Se figur 3.)
Figur 3
Under dessa breda inkomstskillnader i USA ligger en långvarig och pågående rasmässig ojämlikhet som resulterar i att färgade personer, och särskilt färgade kvinnor, har lägre löner än vita och manliga arbetstagare med liknande utbildningsnivå. Inte hela denna klyfta beror på diskriminering, men betydande delar av den förblir oförklarade och tillskrivs i allmänhet diskriminering. (Se figur 4.)
Figur 4
Mobiliteten minskar
Mönster för ekonomisk tillväxt som ökar inkomstskillnaderna gör det också svårare för människor att ta sig uppåt på inkomststegen. Forskning av Raj Chetty vid Harvard University och hans medförfattare visar att den absoluta ojämlikheten mellan generationerna har rasat i USA. Vid 30 års ålder hade personer födda 1940 ungefär 90 procents chans att tjäna mer än sina föräldrar. Men för personer födda 1980 var chansen bara 50 procent. Chettys forskning visar att den största delen av denna nedgång beror på ojämlikhet i inkomstvinster snarare än lägre tillväxttakt under den senare perioden. (Se figur 5.)
Figur 5
I själva verket verkar ekonomisk ojämlikhet och låg ekonomisk rörlighet ofta förekomma tillsammans. Nästa diagram togs först fram av ekonomen Miles Corak från City University of New York och har sedan dess kallats ”The Great Gatsby Curve”. Den visar att det finns ett samband mellan ojämlikhet och svag rörlighet mellan länder. (Se figur 6.)
Figur 6
Gulfs i utfall mellan rika och fattiga
I takt med att den ekonomiska ojämlikheten ökar divergerar livet för rika och fattiga. Detta gäller för många mätvärden, men två exempel är talande. För det första har de rika i USA betydligt större sannolikhet att fullfölja college, och denna klyfta har ökat med ojämlikheten. Det är nu 45 procentenheter mer sannolikt att ett barn i en familj i den övre kvartilen avslutar sina studier än ett barn i en familj i den nedre kvartilen, vilket förstärker de problem med inkomströrlighet som diskuterats ovan. (Se figur 7.)
Figur 7
Rikedom ger också en längre livslängd. Forskning av Raj Chetty med flera visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan de allra fattigaste och rikaste amerikanerna är 15 år för män och 10 år för kvinnor. Det är anmärkningsvärt att klyftan har ökat något för både män och kvinnor under bara en 13-årsperiod. (Se figur 8.)
Figur 8
Frågor om huruvida och hur denna ökning av ojämlikhet påverkar ekonomisk tillväxt och stabilitet är grundläggande för Equitable Growths arbete. Därför utforskar vi hur ekonomisk ojämlikhet påverkar individer och familjer i ett brett spektrum av frågor, och vilken politik som skulle kunna ta itu med dessa utmaningar.